För två dagar sedan gick min äldsta farbror Uno bort i cancer. Jag träffade honom bara på somrarna och på vintermarknaden i jokkmokk så jag har inte fattat att han är död ännu. Det kommer jag att förstå när jag kommer till sommarstugan nästa sommar.
Det känns tråkigt att han är borta så klart och min pappa som hade sin storebor som en sorts idol är såklart jätteledsen.
Det ända som är säkert i livet är att vi någon gång ska dö men det är synd att han aldrig hann få en öring i storbacksälven innan han lämnade oss.
Uno du kommer bli saknad!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar